torsdag 31 december 2009

Nyårsviner


I år firar vi nyårsafton på hemmaplan, med god mat och dito viner. Kylan och den vita snön utanför ger den rätta stämningen, även om förra årets nyårsfirande på Islamorada i Florida, bland palmerna, inte var så dumt det heller.

Flera oberoende källor hävdar att potatischips är det perfekta tilltugget till champagne, så idag provar vi en lyxvariant. Lättsaltade mandelpotatischips pryds med en liten klick löjrom, och en ännu mindre dutt gräddfil. Till detta dricker vi NV R. Pouillon Premier Cru Fleur de Mareuil. Smakkombinationen är faktiskt ypperlig. Firman Roger Pouillon & Fils började göra sin egen champagne så sent som 1947. Man håller till i Premier Cru-byn Mareuil-sur-Aÿ, och tillverkar ca. 60 000 flaskor om året. Fleur de Mareuil är deras prestigechampagne, och det tillverkas bara ca. 4 000 flaskor om året. Druvblandningen är 50% Pinot Noir och 50% Chardonnay. Vinet lagras först 10 månader på ekfat, och därefter tre år på flaska, innan det släpps för försäljning. Doften är friskt fruktig, med en blandning av äpplen och citrus. I munnen små fina bubblor, fortsatt fruktighet blandat med en liten vaniljton från ekfaten och med en något kärv grapefruktig avslutning. En mycket god champagne, som importeras av Kåre på champagnespecialisten Spruce Up.

Till varmrätt blir det en klassiker, nämligen tournedos på oxfilé med hasselbackspotatis och en härligt mustig portvinssås. Till detta väljer vi en tungviktare från Chateauneuf-du-Pape, närmare bestämt 2007 Domaine La Barroche Terroir. Druvblandningen här är knappt någon blandning, eftersom vinet består av 95% Grenache. Doften är inbjudande sötfruktig, med både plommon och körsbär. I munnen en härlig fyllighet med slösande rik frukt, och jag får nästan intrycket av ett sött vin, trots att det är helt torrt. I avslutningen tillkommer en tydlig lakrits-ton och en viss eldighet. Alkoholhalten är på hela 16%, men man har lyckats integrera den ganska väl. Hustrun får vissa associationer till hostmedicin, men jag tycker att det är gott, om än mycket ungt. Det kommer att hända mycket bra saker med det här vinet under några år i källaren, och jag har ett antal flaskor kvar, som definitivt kommer att få stanna där nere ett tag, efter detta lovande smakprov. Gott nytt år!

torsdag 24 december 2009

God jul!


En mycket trevlig tradition på julafton är att avsluta det myckna näringsintaget med ett gott portvin, som med fördel avnjutes tillsammans med ett tjockt lager stilton-ost på en pepparkaka. En smak-kombination "made in heaven" helt enkelt! I år var det 1989 Warre's Quinta da Cavadinha Vintage Port som korkades upp. Välbalanserad, förvisso söt, men inte överväldigande, och lagom fyllighet. Fikon och choklad i flytande form. Vinet är mycket gott redan nu, även om 20 år kan vara i yngsta laget för en vintage port. Helt enkelt ljuvligt, varför dricker jag inte portvin oftare? God jul!

måndag 21 december 2009

Julklappstips

Här kommer några sista-minuten-tips för lämpliga vinflaskor att lägga under granen. Förhoppningsvis finns de tillgängliga på ditt närmaste Systembolag.

Även om en del vinsnobbar fnyser åt Amarone, så skäms jag inte för att säga att jag gillar det, och många med mig. De två bästa i standardsortimentet brukar vara Masi Costasera Amarone och Tommasi Amarone, som bägge kostar 269 kr.

Ett annat mycket säkert kort är Xavier Chateauneuf du Pape för 199 kr. Dessutom säljs nu den fantastiska årgången 2007, så där kan man inte gå fel. Vill man ha något fruktigt från den Nya Världen så skulle jag satsa på Seghesio Sonoma Zinfandel för 175 kr. Den säljs också i årgång 2007 nu, och det året verkar ha funkat bra även borta i USA.

På den vita sidan väljer jag gärna en klassiker, nämligen Chablis Premier Cru Montée de Tonnerre för 199 kr. Ett Alsace-vin kan också fungera bra. Då satsar jag på Comtes d'Isenbourg Riesling Grand Cru för 149 kr, eller den lite billigare Réserve Hennÿ Gewurtztraminer för 115 kr. I samma prisklass hittar man också en bra krispig Rheingau-riesling nämligen Georg Breuer Riesling Sauvage.

Till sist, presentvinet framför alla, champagne. Här är mina två favoriter helt klart NV Pierre Peters Cuvée de Réserve för 265 kr, och årgångschampagnen Palmer Millésime Brut för 264 kr.

Samtliga dessa viner fanns faktiskt i lager hos mitt lokala Systembolag vid en snabb sökning på nätet, så det är lätt fixade (och uppskattade) julklappar, om fantasin i övrigt tryter. God jul!

fredag 11 december 2009

La Devèze

Vinimportören Bristly har ett bra nyhetsbrev där det ibland dyker intressanta erbjudanden. Nu har jag slagit till på en halv låda av 2007 La Devèze Côtes du Roussillon Villages. Detta sydfranska vin är producerat av Oliver Bernstein, som övergav en karriär som musikförläggare, för att istället bli vinproducent. Hans egendom, Mas de la Devèze, ligger i den norra delen av Roussillon, mellan Maury och Tautavel. Vinet är gjort på 50% Grenache, 25% Syrah och 25% Carignan. Doften är inbjudande, med härlig mörk frukt och lite örter på toppen. I munnen får man både fortsatt mörk frukt, främst björnbär, men också tydliga mineraltoner. Eftersmaken är lång med en antydan till mintchoklad. Det är precis så gott som det låter. Bra jobbat Bristly. Vinet kostar 179 kr flaskan, om man beställer ett 6-pack.

torsdag 10 december 2009

Decembernyheterna levererade

Jag hade faktiskt tur även denna månad. Min beställning av 2007 Le Serre Nuove och 1999 Clos de St Yves plockades idag upp på Systembolaget i Södertälje. Visserligen bara en flaska vardera men ändock en framgång. Man behöver tydligen inte armbåga sig in till Regeringsgatan exakt kl. 10 för att kunna lägga vantarna på en och annan intressant flaska.

onsdag 9 december 2009

Representation på Grappe

Styrelseordföranden i bolaget där jag jobbar var på besök i stan under veckan, och det föll på min lott att underhålla honom en kväll. Han är en världsvan belgare som redan har ätit sig igenom åtskilliga affärskrogar runt om i Europa. Stockholm har förvisso ett mycket gott utbud av bra krogar, men jag valde att ta med honom till vinklubben Grappe istället. Han blev faktiskt rätt imponerad när jag ledde ner honom i katakomberna, bland alla vinflaskor. Varför har vi inte något liknande i Bryssel? funderade han genast.

Vi fick ett litet bord uppdukat i klubbrummet, och inledde med en riktigt fullmatad Toast Skagen. Grappe har inget eget kök, utan tar maten från Restaurang Pontus, så det gäller att beställa med viss framförhållning. Det hade jag inte denna dag, men det löste den utmärkte sommeliern Emil galant ändå. Till denna skaldjursförrätt skruvade vi korken av en krispig Chablis, nämligen 2007 Jean-Marc Brocard Chablis Premier Cru Beauroy. Här finns både påtaglig mineralitet, och höga skarpa syror. Det känns som att först slicka på en gråsten, för att sedan ta ett rejält bett av ett grönt syrligt äpple. Det är en bra matchning för räkröran, men jag tycker att det hela känns lite kantigt. De olika beståndsdelarna är helt enkelt inte tillräckligt balanserade. Gott, men ingen fullpoängare. Beauroy finns på Systembolaget, i ordinarie sortiment, för 169 kr.

Efter förrätten kastade vi oss över den alltid lika generösa ostbuffén. Då valde vi även att gå över till rött, även om chablis nog hade klarat av en del av ostarna väl. Det blev en gammal favorit från Sonoma, nämligen 2005 B.R. Cohn Silver Label Cabernet Sauvignon. Detta är ett USA-inköp för ca. 20 dollar. Det är synd att ingen svensk importör har upptäckt denna pärla ännu. Man får en doft av härliga mörka bär, i munnen rejäl fruktighet, men väl balanserad av fina tanniner och en viss jordighet. Mums! Perfekt att dricka nu. Jag har en flaska kvar nere i källaren, men den kommer garanterat att gå åt snart.

Grappe visade sig vara ett synnerligen trevligt representationsalternativ. Unik miljö, bra service (tack Emil) och så får man ju dela med sig av sitt vinintresse på ett mycket påtagligt sätt. Hit kommer jag gärna att bjuda fler gäster.

Julkalas med champagne


I helgen hade vi vårt traditionsenliga julkalas. Fyra familjer går samman i en härlig knytis, i syfte att skapa det bästa julbordet och julstämningen i stan. 9 vuxna och 10 barn gör det hela ganska livat också. Det är svårt att klämma in vinkonsumtion i det traditionella svenska julbordet, men vi inleder alltid med en rejäl skopa löjrom, och till detta dricker vi champagne.

Valet i år är NV Pol Roger Brut Réserve, en klassisk champagne från Winston Churchills favoritproducent. Druvblandningen är en tredjedel vardera av de tillåtna champagnedruvorna. Detta är en frisk champagne med tydliga citrustoner och lite gröna äpplen. Den matchade löjrommen väl, och säkerställde en lysande inledning på julkalaset.

tisdag 1 december 2009

Decembernyheter

Även december månads nyhetssläpp, liksom november, lockade till en del inköp. Det lokala Systembolaget hade följande flaskor i nyhetshyllan som jag snabbt snappade upp:

2005 Chateau Condom Cuvée Delph, 114 kr (Côtes de Duras, Frankrike)
2007 Alcayata Malbec, 139 kr (Tupungato, Argentina)
2008 Sally's Pinch Pinot Noir 119 kr (Central Otago, Nya Zeeland)

Dessutom lade jag en beställning på:

1999 Savennières Clos de St Yves, 195 kr (Savennières, Frankrike)
2007 Le Serre Nuove, 389 kr (Bolgheri, Italien)

Vi får se om jag har sådan tur att även dessa flaskor dyker upp. I så fall får det bli en tidig julklapp till mig själv.

söndag 29 november 2009

Kalkonmiddag med Pinot Noir


Idag har jag tillbringat större delen av dagen i köket, för att tillaga en riktig Thanksgiving Dinner, enligt amerikansk tradition. Thanksgiving-helgdagen var egentligen i torsdags, men då jobbade vi alla här hemma i Sverige, så det fick bli söndagsmiddag istället. Släkten bjöds in, och vi kunde åtminstone räkna till tre barn runt bordet med amerikanska pass, och ytterligare två fäder som nog gärna skulle vilja ha det.

Kalkonen vägde 7,4 kg, och krävde drygt tre timmar i ugnen. Jag öste flitigt med smält smör, spetsat med lite soya för att hålla den saftig. Sedan krävs det ett antal viktiga tillbehör såsom: cranberry-sås, corn bread, potatismos och förstås kalkonfyllningen. Den tillagades förr inuti kalkonen, men numera är det lättare att fräsa ihop den vid sidan om. Dagens variant innehöll blandfärs, bacon, scharlottenlök, vitlök, kycklingbuljong, majs, russin och massor av brödkrutonger. Om jag får säga det själv så blev det riktigt gott, och jag tyckte att det var skön avkoppling att stå i köket och pyssla hela dagen i lugn och ro.

Nåväl, till denna mat krävs också vin. Pinot Noir brukar gå bra ihop med fågel, och nu skall det vara amerikanskt rakt igenom, så vi beger oss raka spåret till Oregon. Första flaskan blir 2007 Montinore Estate Pinot Noir, från Willamette Valley. Doften ger lite inbjudande jordgubbar, men i munnen blir det något av en besvikelse. Syran är lite för hög för min smak, och de veka tanninerna lite bittra. Frukten, som nu mest består av omogna jordgubbar, orkar inte hålla emot. Flaskan inhandlades på Union Square Wines på Manhattan för ett knappt år sedan, och kostade 23 dollar. Jag hade helt klart förväntat mig mer av detta vin.

Nästa vin är inhandlat på betydligt närmare håll, men kommer också från Oregon. 2007 Kings Ridge Pinot Noir var med i Systembolagets oktobersläpp, och kostar 149 kr. Detta var definitivt ett snäpp bättre. Här bjuds man på hallontoner istället för jordgubbar, och syran är betydligt bättre balanserad. Vinet är medelfylligt med en viss kryddighet, och tanninerna håller sig snällt i bakgrunden. Detta kan jag definitivt tänka mig att inhandla igen, och det matchade den stora fågeln väl.

lördag 28 november 2009

Bankett med guldkant

Bilhandlare kan sannerligen festa med klass. Igår var hustrun och jag inbjudna till den årliga banketten i samband med återförsäljarföreningens årsstämma, och det var en mycket bra tillställning. Smoking, lackskor och guldmanschettknappar fick plockas fram. Festlokalen var van der Nottska palatset på Söder i Stockholm. Denna mycket imponerande byggnad uppfördes som privatbostad åt en förmögen holländsk officer under slutet av 1600-talet. Efter en omfattande renovering i början på 1900-talet kan man nu hyra den som ståndsmässig festlokal, bara ett kvarter från Mariatorget.

Middagen inleds med rökt laxmousse med svart kaviar på kronärtskocksbotten med saffranssirap och ärtskott. Denna mycket smakliga förrätt sköljs ned med 2007 Mezzacorona Pinot Grigio Riserva från Trentino i Italien. Mezzacorona är ett stort kooperativ med inte mindre än 1300 odlare som medlemmar. De står tillsammans för mer än 40% av vinproduktionen i Trentino. Färgen är ganska blekt gröngul, med en doft av lime och mineraltoner. I munnen en relativt hög syra, lite tropiska frukter och ganska bra fyllighet. Vinet får lite extra fet avslutning tack vare ekfatslagringen. Inte så dumt faktiskt. Enjoy importerar, men tyvärr finns vinet bara i deras restaurangsortiment.

Till varmrätt serveras kalvnoisetter med anklever och tryffelsky, potatis- och purjolökskaka samt ugnsbakad tomat. Vinvalet till detta är 2008 Finca Flichman Shiraz Reserva från Argentina. Detta är en riktig fruktbomb med kraftig doft av mörka bär. I munnen dominerar björnbär och vanilj från ekfaten. Det här vinet vill jag prova igen till sommarens grillade köttbitar, där jag tror det kan passa perfekt. Till den möra kalven med anklever hade jag dock föredragit något i lite mer nedtonad stil, kanske en Pinot Noir?

Sittningen avslutas med en vällagad vaniljpannacotta med cognactäcke och nötchokladbräck. Nu dricker vi 2007 Chateau du Pradey från Ste Croix du Mont. Denna kommun ligger i utkanten av Bordeaux, tvärs över Garonne-floden från mer berömda Sauternes och Barsac. Vinet har en ganska intensiv gul färg, och doft av ananas och päron. I munnen bra balans mellan sötma och syra, och frukten kompletteras av härliga honungstoner. Detta är faktiskt ett riktigt bra alternativ till de betydligt dyrare Sauternes-dropparna från andra sidan floden.

Festen fortsatte sedan på dansgolvet, men det skall vi förskona vinspaltens läsare ifrån..........

söndag 22 november 2009

Inflyttning på Grappe

I helgen flyttade jag ungefär en tredjedel av vinsamlingen från min källarskrubb till Grappes betydligt mer ändamålsenliga lokaler. Det blev till slut 58 flaskor som fick göra resan till Östermalm, medan 120 flaskor stannar ute på Värmdö. Det känns som en ganska bra balans. Jag vill fortfarande kunna gå ner och plocka fram en trevlig flaska när andan faller på, men det som skall lagras lite längre mår bättre i Grappes temperaturkontrollerade källarvalv.

lördag 21 november 2009

Rosa champagne


För att fira att solen faktiskt var synlig för första gången på ganska många veckor idag så satsade vi på rosa champagne. En halvflaska NV Alexandre Bonnet Perle Rosé blev precis lagom till en löjromstoast. Färgen är vackert ljusrosa med många små bubblor. Doften frisk med inslag av hallon och lite citrus. I munnen får man fortsatt hallontoner, men också lite bitterhet i form av grapefrukt. Detta kommer tyvärr inte att bli någon favoritchampagne för mig. Ganska tunn kropp, trots 100% Pinot Noir och bitterheten stör snarare än tillför. Priset är relativt humana 149 kr för en halvflaska, och det är ju ett mycket bra format för just champagne, när man bara vill njuta ett glas till förrätten. Vill ni läsa om en annan champagne på halvflaska, men kanske av lite högre kvalitet, så kan ni klicka vidare till Frankofilens inlägg här.

fredag 20 november 2009

Chateau de Caraguilhes

Det var mycket trafik från jobbet, så jag kom hem lite senare än jag hade tänkt mig på fredagkvällen. Då vill man ha något snabbt, lättlagat och gott. Vi skjutsade in klyftpotatis i ugnen, och stekte upp lite fläskfilé. Med en god sallad och en äppelcurrysås till köttet så var måltiden nästan komplett. Nu saknades bara vinet.

Korken drogs ur ett sydfransk flaska, 2002 Chateau de Caraguilhes från Corbières. Denna producent har bedrivit miljömedveten vinodling sedan 1958, och deras viner är sedan länge ekologiskt certifierade. Druvblandningen är 40% Syrah, 40% Carignan och 20% Grenache. Doften är inbjudande med mogna mörka bär och lite behaglig kryddighet på toppen. De mörka bären går igen i smaken, med väl balanserade tanniner och en härligt lång eftersmak. Det här var riktigt gott. Australian Wine Club levererade.

torsdag 19 november 2009

Vega Sicilia Unico vs. Chateau Cantemerle

Idag blev det ett kärt återseende när jag sammanstrålande med min gamle studentkompis P, som jag faktiskt inte träffat sedan 1993. Han bor sedan länge i San Fransisco, och tyvärr har man ju inte vägarna förbi där varje dag. Nu är han dock på besök i Stockholm, och vi sammanstrålar på Grappe, för att snacka och dricka vin.

Ett sådant här celebert och kärt besök kräver lite rejäla viner. Vi börjar med 1985 Vega Sicilia Unico, ett vin jag aldrig druckit förut, men som varit med på önskelistan länge. Nu skall det få visa vad det går för. Färgen är vackert tegelröd och doften mycket inbjudande med förvånansvärt intensiv frukt för ett så gammalt vin. Jag förnimmer plommon och lite mörka bär. I munnen finns inte minsta tecken på ålderskrämpor. Det här är ett synnerligen vitalt vin med härliga plommon-toner och mycket väl integrerade tanniner. Initialt är smaken så intensiv att man nästan upplever det som eldighet, trots att alkoholhalten är fullt normala 13,5%. Efter lite längre tid i karaffen och glaset så försvinner dock denna känsla helt, och man upplever vinet som sammetsmjukt, med en härligt lång eftersmak. Detta är helt enkelt en stor vinupplevelse. Vega Sicilian levererade enligt mina mycket höga förväntningar.

Det vin som fick den synnerligen otacksamma uppgiften att följa efter Vega Sicilia i provningen var 2000 Chateau Cantemerle. Jag har några flaskor från detta goda Bordeaux-år, men har behållt dem i källaren än så länge. Detta blir ett första smakprov. Doften är mycket karaktäristisk med svarta vinbär, en gnutta läder och lite blyertpenna. I munnen mera svarta vinbär, ganska snälla tanniner och en förhållandevis hög syra. Eftersmaken är ganska kort och vinet känns nästan tunnt efter föregående upplevelse. Detta är förvisso en utmärkt, men långt ifrån spektakulär Bordeaux, och idag känns det som den inte ens tävlar i närheten av samma klass som min nya favorit, Vega Sicilia Unico.

Grappes generösa ostbuffé som fick ledsaga dessa båda flaskor gjorde att vi också blev mätta och belåtna. Tack P för en ytterst trevlig kväll. Jag ställer gärna upp igen.

tisdag 17 november 2009

Vinlagring på Grappe

Idag har jag slagit till och blivit medlem i Grappe. För er som inte känner till detta etablissemang så är det en vinkällarklubb där man hyr in sig, primärt för att lagra vin. Den startades, och ägs fortfarande, av Carl-Jan Granqvist, numera antagligen mer känd från Let's Dance, än för sina eminenta vinkunskaper. Klubben har utmärkta lokaler på Grevgatan, ett stenkast från Strandvägen, med andra ord i ett av Stockholms finaste kvarter.

Förutom en rejäl stålbur att låsa in sina viner i, får man också tillgång till klubbrummet, där det brukar serveras en dignande ostbuffé, medan man kan provsmaka några utvalda flaskor från stålburen. Det är definitivt ett underbart ställe för en vinentusiast, men med viss varning för förekomsten av en del vinsnobbar också.

Den gode Carl-Jan är ganska bra på att ta betalt för sina lagringsutrymmen, men jag har löst det så att jag delar en bur med en god vän. Vi kan nu stuva in ca. 80 flaskor var, som förvaras enligt alla konstens regler både vad avser temperatur och luftfuktighet, och dessutom är de ordentligt försäkrade. Det känns som en ganska bra lösning. Nu kommer diverse Bordeaux, Bourgogne, Chateauneuf du Pape, Barolo m.m. som kräver rejäl lagring att flyttas till Grappe, medan andra flaskor för mer närliggande konsumtion kommer att ligga kvar i källarskrubben här hemma.

söndag 15 november 2009

Gotin del Risc


I helgen har det tyvärr inte blivit så mycket vin, utan mera öl och hockey. Jag var i Sundsvall på en återförsäljaraktivitet, och såg där Timrå spöa serieledarna Färjestad med 2-1.

I fredags drack vi dock en mycket god flaska, nämligen 2005 Gotin del Risc Essencia. Detta vin kommer från distriktet Bierzo i Spanien och producenten heter Bodega del Abad. Det är gjort på druvan mencia, och vinstockarna har en imponerande ålder på 80 år. Vinet har lagrats 15 månader på franska ekfat.

Doften är ganska intensivt mörkfruktig. I munnen kommer mera mörka bär och mogna plommon. Tanninerna är väl balanserade, och det är perfekt drickbart nu. Detta är ett vin helt i min smak. Det var med i ett nyhetssläpp på Systemet förra sommaren, och kostade då 139 kr. Nu finns det bara fyra flaskor kvar på system-hyllorna runt om i landet enligt hemsidan, men det går nog fortfarande att beställa från importören med det mycket passande namnet: Goda Spanska Viner.

måndag 9 november 2009

Le Font du Mirail


Bland alla dyra viner i november-släppet så hitta jag också något lite mera humant prissatt. 2006 Le Font deu Mirail från Les Baux de Provence kostar 90 kr. Druvorna är ekologiskt odlade och vinet är gjort på en blandning av Cabernet Sauvignon, Syrah, Grenache och Mourvèdre.

Doften är ganska inbjudande med mycket mörk frukt, främst svarta vinbär. Frukten går igen i smaken, nu kompletterat med lite kryddiga örter, och lagom strävhet. Ett matvin som fungerade riktigt bra till en köttbit med trattkantarellsås.

söndag 8 november 2009

Från vin till löpning

I helgen har jag startat ett nytt blogg-projekt, en löparblogg, som följaktligen heter Puttes Löparspalt. Jag har löptränat rätt mycket i mina dagar, men de senaste åren har det gått trögare, så det här är ett försök till självhjälp. Genom att skriva om vedermödorna i löparspåret hoppas jag få upp motivationen, och därmed flåset igen. Dessutom kan man ju njuta bordets gåvor i form av god mat och goda viner, med bättre samvete om man är flitig motionär. Vi får se hur det går....

torsdag 5 november 2009

Fyra av fem dyrgripar levererade


Min beställning från nyhetssläppet, som lämnades in en timme efter försäljningsstarten i måndags, på Systembolaget i Södertälje, resulterade i leverans av fyra av de fem beställda flaskorna. Jag fick:

2007 Ridge Geyserville
2007 Ridge Lytton Springs
2007 Alain Graillot Crozes Hermitage
2007 Domaine de Barroche Terroir

Men Duval-Leroys årgångschampagne från 1996 gick det inte att lägga vantarna på. Detta visar ändå att man inte behöver rusa in till Regeringsgatan varje ny månad för att få tag på intressanta flaskor. Jag konstaterar motvilligt att monopolets beställningssystem trots allt fungerar hyfsat.

Läs gärna Frankofilens recension av Geyserville. Den får det verkligen att vattnas i munnen på mig. Nu är frågan om jag skall dra korken i en nära framtid, eller ha lite tålamod i källaren.

måndag 2 november 2009

November-rusning

Klockan 11 idag lyckades jag smita ifrån jobbet för att ta mig till närmaste Systembolag för nyhetssläppet. I nyhetshyllan hittade jag bara en flaska från min önskelista, nämligen 2006 Antonin Rodet Volnay. Därför lade jag istället in fem beställningar, på resterande viner som jag listade i det förra inlägget. Nu skall det bli spännande att se vad som dyker upp, och vad som hann ta slut under den första timmen.

lördag 31 oktober 2009

Dyrgripar i november-släppet

Egentligen så vill jag bojkotta hela nyhetssläppsgrejen. Jag tycker det känns lite förnedrande att hysteriskt rusa iväg från jobbet kl. 10 en måndagmorgon för att eventuellt få tag på några av de åtråvärda flaskorna från det statliga monopolet. Varför lever vi inte i ett fritt land, när det kommer till vininköp?

Nåväl, denna månad finns det faktiskt några flaskor som jag skulle vilja få tag på, så det är inte omöjligt att det åtminstone blir en utflykt under lunchen, så får vi se vad som finns kvar. Här är några av de mer exklusiva flaskorna som väckt min nyfikenhet.

2007 Alain Graillot Crozes Hermitage 188:- (4440 flaskor)
2007 Domaine La Barroche Terroir 239:- (1200 flaskor)
2006 Antonin Rodet Volnay 199:- (1600 flaskor)
1996 Leroy-Duval Fleur de Champagne 399:- (360 flaskor)
2007 Ridge Geyserville 295:- (360 flaskor)
2007 Ridge Lytton Springs 295:- (360 flaskor)

Vi ni ha bra koll på innehållet i nyhetssläppen, så rekommenderar jag BKWines recensent, Jack Jacobsson. Bra överblick, bra bästa-listor och läsvärda kommentarer gör att detta är min favorit bland de skribenter som får prova sig igenom nyheterna. Sedan är det alltid kul att ta en titt på Hans Artbergs kommentarer i hans månadsbrev. Han har god framförhållning och pratar redan om december-nyheterna. Dessutom är han kort, koncis, kategorisk och underhållande. Det gillar jag.

Rosso di Valtellina


En italienare på nebbiolo-druvan, från ett spännande distrikt, och dessutom under hundralappen. Det var kanske inte så konstigt att en del hyllor gapade tomma på Systembolaget för en månad sedan, när detta vin släpptes. Nu har det dock fyllts på, och jag har lagt vantarna på en flaska. Vi dricker alltså 2006 Plozza Rosso di Valtellina, från Lombardiet i norra Italien, nära den schweiziska gränsen.

Initialt fylls näsan av inbjudande röda bär. Här finns både körsbär och hallon, och visst skymtar man lite nypon i bakgrunden också. Lovande! I munnen är dock syran hög, och rejäla tanniner dessutom, så frukten döljs inledningsvis. Men sedan kommer maten på bordet, och med en biff med krämig grönpepparsås att samsas med, så är vinet helt plötsligt mycket mera inbjudande, och mjukar ordentligt. Till maten är det riktigt gott. Det har dessutom kvaliteter som lockar till några års lagring. Jag kommer att köpa fler flaskor för 99 kr.

söndag 25 oktober 2009

Södra Rhône och Mackmyra


Nu har jag inte skrivit på ett tag, men det beror inte på lathet, utan helt enkelt för lite vinkonsumtion. Jag har istället varit helnykter bilförare vid ett antal tillfällen. I helgen firade vi dock svärfars födelsedag på hemmaplan, och kunde då äntligen korka upp några intressanta flaskor.

En mustig, smakrik höstgryta kombinerades med några röda viner från södra Rhône-dalen. Vi börjar med 2005 Domaine Jaume Altitude 420, en Côtes du Rhône Villages med kommunbeteckningen Vinsobres. Detta vin har levererats via Australian Wineclubs prenumeration förra året. Doften är till en början ganska sluten. Lite luftning i karaffen innan servering skulle nog ha gjort gott, men det är lätt att vara efterklok. Efter en stund i glaset öppnas det dock upp. Mörka bär finns det gott om, och även ganska rejäla tanniner. Detta är ett bra matvin, det är gott och matchar grytan väl, men det blir ingen kioskvältare.

Kvällens andra flaska är 2004 Domaine Le Clos de Caveau Vacqueyras. Här får man genast lite mer komplexitet i doften. Det blir stall, tobak och tallbarr. I munnen samsas hallon med lite mörkare björnbär och en liten gnutta choklad. Detta är riktigt gott, och det klart bättre vinet ikväll.

Aftonen avrundas med provsmakning av svärfars födelsedagspresent, en flaska Mackmyra svensk whisky - eller som det står på kartongen: "Svensk Single Malt - Den Första Utgåvan". Nyfikenhet är stor på hur resultatet av detta spännande projekt skall smaka, och jag blir positivt överraskad. Den har en mycket tydlig vaniljkaraktär, och jag får härliga associationer till smörkola. Det är en snäll, mild och lättdrucken whisky, ganska långt från skotska torvmossar, men jag som brukar undvika de rökigaste single malts ändå, tycker det här är precis svenskt lagom.

söndag 11 oktober 2009

Bürgerspital Silvaner


I helgen har jag varit gräsänkling, så det har inte blivit så mycket vin. Det är helt enkelt en dryck som skall njutas i gott sällskap, och är jag ensam dricker jag hellre bubbelvatten. Framåt söndagskvällen var dock familjen återförenad och jag dukade upp en liten skaldjurssupé med räkor och musslor.

Till detta korkade vi upp ett fynd från senaste mellanlandningen på Frankfurts urtrista flygplats, nämligen 2007 Bürgerspital Silvaner Würtzburger Stein Kabinett Trocken. Bürgerspital är en stiftelse grundad redan 1319 vars uppgift är att hjälpa gamla och sjuka i staden Würtzburg. Verksamheten finansieras än idag av en omfattande vinproduktion, då man förfogar över en av Tysklands största vinegendomar, förutom de två ålderdomshem som man driver. Det lär också ha varit Bürgerspital som på 1700-talet introducerade den karakteristiska buteljen för Franken-vinerna "bocksbeutel" som ett kvalitetstecken för sina redan då berömda Stein-viner.

Nog om anekdoter från vinhistorien, utan låt oss smaka. När man sticker ner näsan får man initialt en doft av mogna päron. I munnen knivskarp syra, torrt, friskt med citrustoner och lite kvardröjande päron. Detta är helt enkelt supergott, och ett suveränt skaldjursvin. Det kommer att bli fler flaskor inhandlade vid nästa mellanlandning i Frankfurt.

måndag 5 oktober 2009

McManis Petite Sirah

Då vi bodde i USA provade vi ibland McManis produkter, prisvärda volymviner som var stapelvara i den lokala livsmedelsaffären. Nu har 2008 McManis Petite Sirah tagit sig igenom Systembolagets nålsöga i och med oktober-släppet. Petite Sirah är en druva som man sällan stöter på utanför USA:s gränser. I Frankrike heter den Durif, men där för den en mycket tynande tillvaro.

McManis har en djupt blåröd färg. Doften domineras av mörka bär. I munnen får man först en liten obehaglig spritsighet, som dock snabbt luftas bort. Sedan tar istället mulliga björnbär över. Det är fyllig, gott, med bra tanniner i bakgrunden, men också väldigt ungt. Jag tror att det här blir ännu bättre om man glömmer ett antal flaskor i källaren några år.

söndag 4 oktober 2009

Ett axplock från oktober-släppet

Så var det dags för oktober-släppet igen, då Systembolaget lanserar nyheter som skall finnas kvar på hyllorna åtminstone ett år framåt. Detta är vad som har fångat mitt intresse hittills och också inhandlats.

2008 McManis Petite Sirah, 99 kr
2007 Trapiche Finca Las Palmas Cabernet-Malbec, 149 kr
2007 King's Ridge Pinot Noir, 149 kr
2007 Domaine des Entrefaux Crozes-Hermitage, 179 kr
2007 Maison Albert Bichot Pommard, 249 kr

Jag har också försökt lägga vantarna på några flaskor Rosso di Valtellina för 99 kr, men där har hyllorna gapat tomma, så det måste vara populärt. Bloggkollegorna på Billigt Vin har gjort en avancerad matematisk analys av tidningarnas poängsättning av de nya vinerna, som är ganska rolig att studera. Ni hittar den här.

Färska räkor och Gewürtztraminer


Är man som jag uppvuxen på västkusten så saknar man de pinfärska räkorna, som knappt går att finna i Stockholm. I fredags fick jag dock för en gång skull tag på riktigt bra räkor direkt från Smögen. Bättre fredagsmat kan jag knappast tänka mig. Lägg till en god baguette, lite aioli och en väl kyld flaska vitt så är kvällen i hamn.

Räkorna fick denna kväll sällskap av 2007 Réserve Preiss-Hennÿ Gewürtztraminer från Alsace. Detta är en gammal favorit som håller väl än. Torr och frisk, men samtidigt mycket smakrik med doft av rosor följt av tropiska frukter och honung i munnen. Kanske inget klassiskt skaldjursvin, men jag tyckte det fungerade bra tack vare god syra. Det finns på Systembolaget för 115 kr. Läs gärna också Finare Vinares bedömning av vinet nyligen. Som alltid välskrivet.

onsdag 30 september 2009

Köpa vin på Ritz Carlton

Även i tider av bilkris och finanskris så finns det företag som lyckas hålla näsan över vattenytan och fortfarande satsar framåt. Därför befinner jag mig nu på stor global chefskonferens i Wolfsburg. Vi är inhysta på ett mycket ståndsmässigt Ritz Carlton, som ligger närmaste granne med världens största bilfabrik. Det är en fascinerande kontrast mellan det hypermoderna hotellet och den tunga industrimiljön från 1938, komplett med ett stort kolkraftverk, mitt i blickfånget från hotellfönstret.

Men jag lovar att även detta inlägg kommer att handla om vin, inte bilar eller tysk arkitektur. På hotellet har man nämligen en liten boutique för souvenirer, men där går det även att köpa vin. Marknadsföringen är ganska sofistikerad. På varje hotellrum finns en liten skylt som upplyser om att hotellrestaurangens sommelier har valt ut två viner som varmt rekommenderas till hotellets gäster. Till saken hör att restaurangen har tre Michelin-stjärnor, och sommeliern, Jürg Giesel, blev utnämnd till Tysklands främsta 2007, så det finns lite auktoritet bakom rekommendationen. Vinerna går givetvis att avnjuta i restaurangen, men man kan även köpa dem i en speciell presentförpackning i souvenirbutiken. Givetvis gick jag på marknadsföringen direkt.

Paketet innehöll 2007 Weinhof Scheu Weissburgunder Trocken från Pfalz och 2006 Eberbach-Shäfer Lemberger Trocken från Württenberg. Nya spännande viner till ett rimligt pris direkt i hotell-lobbyn, vem kan motstå det.

Jag är lite lockad att också skriva om provkörningen av Lamborghini Gallardo och diverse andra supersportbilar på provbanan utanför Wolfsburg, men den här bloggen handlar ju om vin, inte bilar, eller hur.

måndag 28 september 2009

Chateau Giscours

I helgen bjöds vi på en synnerligen välsmakande middag hemma hos M & K. M hade dessutom den goda smaken, i sedvanlig ordning, att servera en bra Bordeaux. Den här gången fick vi avnjuta 2003 Chateau Giscours, 3:e Cru från Margaux. När jag senast drack detta vin så var det årgång 1988 som stod på bordet, så nu är det en betydligt yngre upplaga som skall provas.

Doften domineras av ungdomlig mörk frukt, och jag fångar upp både körsbär och svarta vinbär. I munnen slår en rejäl strävhet emot en, men den balanseras av en fortsatt mycket generös frukt, som ger en lång behaglig eftersmak. Syrorna är relativt låga. Efter lite luftning i glaset öppnar vinet upp sig ännu mer och blir mycket njutbart. Till mat, och med lite luftning, så är det väl drickbart redan nu. Tack M för ytterligare en fin Bordeaux-upplevelse.

onsdag 23 september 2009

Tyskland igen!

Även mitt nya jobb kommer nog att ta mig till Tyskland med jämna mellanrum. Det går ju inte att komma ifrån att tyskarna är ganska bra på det här med bilar. Den nya koncernen håller dock till i de nordliga delarna, tyvärr på behörigt avstånd från de vackra vinsluttningarna i Rhen-dalen. Då gäller det att vidga vin-vyerna på annat sätt. Jag befinner mig nu i Braunschweig, och om man går till Google och söker på "Vinothek Braunschweig" så får man genast napp på en 8-9 intressanta utflyktsmål för kvällspromenaden.

Första stoppet blir en mysig vinbutik som heter Wein-Atelier. Den ligger ett stycke utanför stadskärnan i ett lugnt villaområde. Vinerna är staplade ända upp till taket i den lilla lokalen, så det får bli stege när jag vill ha ner en Spätburgunder från högsta hyllan. Utbudet är inte så stort men intressant och personligt. Det är precis en sådan här butik jag skulle vilja öppna när det är dags för nedtrappning inför pensioneringen. Vid det laget kommer ju monopolet på hemmaplan att vara avskaffat för länge sedan, eller hur!

Ett annat intressant ställe att botanisera bland viner är faktiskt det stora varuhuset Karstadt. I källaren har de en rejäl delikatessbutik med ett mycket gott vinutbud. Tyskland är givetvis väl representerat, men jag imponeras också av ett bra utbud italienare, och en del intressant från Bourgogne, men framför allt rimligt prissatt Bordeaux. Nu ryms det tyvärr inte så mycket mer i resväskan hem, men här får det definitivt bli ett återbesök, nu när jag har sonderat terrängen.

tisdag 22 september 2009

Restaurang Grill

I fredags hade kära hustrun och jag nöjet att äta middag med några av mina nya kollegor, samt deras respektive. Vi hamnade på Grill, en av Melker Anderssons populära skapelser. Jag hade aldrig varit där förut, men det var kul, för det här är verkligen en restaurangupplevelse som går lite utanför det vanliga. Till att börja med så är inredningen helt galen. Man möts av en stor haj som hänger över baren. Sedan är restaurangen indelad i hela nio olika avdelningar, med helt olika teman, som gärna skall krocka så mycket som möjligt. Vi hamnade i den rustika jaktstugan, komplett med stort älghuvud på väggen.

Namnet Grill förpliktigar ju, så allt på menyn innehåller något grillat, även desserterna. Jag startade med vedugnsgrillade gambas med vitlök, pimiento och citron. Det var mycket gott, men jag har aldrig förstått varför man alltid behåller den sista biten skal på räkrumpan. Det blir ju lite kladdigt att skala när de redan ligger i en god sås. Till varmrätt blev det hjortkotletter "Alaska BBQ" med tranbär och kantareller. Perfekt grillat kött och härligt smakrika tillbehör, vad mer kan man önska. Middagen avslutades med vit choklad cheesecake med grillad ananas. Förvisso gott, men den kom inte riktigt upp i samma höjder som för- och varmrätt.

OK, hur var det nu med vinkonsumtionen? Jo, tyvärr så körde jag bil denna kväll, så det blev bara ett knappt glas till mig, men det innebar ju att man fick gott om tid att dofta och sörpla istället. Någon i sällskapet hade dessutom via Google hittat denna blogg, så med denna dubiösa merit jag fick omedelbart ansvar för vinlistan. Det fanns en hel del trevligt att botanisera bland, men jag fastnade till slut för 2003 Luigi Voghera Barbaresco. Detta är ett riktigt fylligt, strävt kött-vin som åtminstone matchade hjortkotletterna helt perfekt. Det är läder, fat och lite tobak i doften, men inte så mycket frukt. I munnen, lite örter och torkad frukt men framförallt rejäla tanniner. Detta är ingenting man bara sitter och sippar, utan det krävs mat, helst en rejäl röd köttbit, men då blir det också riktigt bra. Vinet kan inhandlas på Systembolaget för 199 kr.

söndag 13 september 2009

2005 Vina Cobos Cocodrilo


Ikväll blir det sydamerikanskt, närmare bestämt Argentina och distriktet Mendoza. Vi dricker 2005 Vina Cobos Cocodrilo Cabernet Sauvignon till lite grillad fläskfilé. Vinet är inhandlat i USA för ca. 20 dollar, och lär vara svårt att få tag på på Systemet. Producenten Vina Cobos är ett samarbetsprojekt mellan den amerikanske vinmakaren Paul Hobbs, och hans två argentinska partners, Andrea Marchiori och Luis Barraud. Efter en snabb kik på deras hemsida så listas inte längre Cocodrilo, så produktionen har kanske upphört av just detta vin.

Det är lika bra att säga det med en gång, vinet är en riktig fruktbomb. Doften bjuder generöst på mörka bär, och väl i munnen så samsas både björnbär, bigarråer och svarta vinbär om utrymmet, tilsammans med ektoner. Det finns rätt ordentliga tanniner i bakgrunden som stramar upp lite grand, men frukten dominerar annars totalt. Ogenerat (och onyanserat) publikfrieri, men det gör definitivt inte ont att dricka.

Covey Run Dry Riesling


Närproducerad mat är ju en populär trend fortfarande, och det finns faktiskt lite av den varan att tillgå här ute på Värmdö. Ett antal lokala gårdar har gott samman i ett marknadsföringskoncept som kallas Värmdö-kassen. Varannan fredag kan man inhandla lokalt producerade varor i ett litet stånd vid Grisslinge-badet. Ett sådant initiativ måste ju tveklöst stödjas, så nu finns diverse Värmdöprodukter hemma som kunde utnyttjas till kvällens matlagning.

Vi börjar förvisso med norsk lax som läggs på grillen. Sedan blandar jag nyslungad honung från Nora gård (utan tvekan den godaste honung jag någonsin smakat) med cassis-senap från Fallot i Beaune, och brer ett tjock lager att detta på laxen. Då köket fortfarande är en kaotisk byggarbetsplats får jag plocka fram spritköket för att kunna koka upp den färska mandelpotatisen från Säby gård. Måltiden får med beröm godkänt av övriga familjen.

Efter allt detta matsnack så undrar ni säkert när vi kommer till väsentligheterna, dvs vinet. Jo, det blev faktiskt en flaska idag också. Vi dricker 2007 Covey Run Dry Riesling, från Columbia Valley, Washington State. Det var ett spontanköp från nyhetshyllan för en tid sedan. Detta är en Riesling som definitivt drar åt det tropiska hållet. Man får ananas, kiwi och lite aprikoser i både doft och smak. Dessutom förnimmer man lite restsötma (10 gr/liter). Det är full fart mot saftvarning, men sedan kommer lite citrusbett i avslutningen, med behaglig grapefrukt-beska, som åtminstone delvis räddar föreställningen. Ingen ny favorit direkt, men väl värd sina 90 kronor.

fredag 11 september 2009

Nino Negri Inferno


Just nu byggs köket om för fullt, så grillen blir räddningen. Lite marinerad biff och en sallad får räcka idag. Till detta plockar jag upp en flaska som inhandlades i Rom för ett drygt år sedan. Det är 2002 Nino Negri Inferno, en Valtellina Superiore. Detta distrikt ligger ca 120 km norr om Milano, precis i Alpernas sydsluttningar. Det uppseendeväckande namnet Inferno lär faktiskt härröra från skördearbetarnas vedermödor i de mycket branta odlingarna.

Vinet uppvisar en ljust tegelröd färg. Druvblandningen är 90% Nebbiolo och resterande 10% olika lokala druvsorter. Doften ger mörka bär och nypon, men också lite multna löv i bakgrunden. I munnen mjukt med en härlig balans mellan syror, frukt och tanniner (som det fortfarande finns gott om). Detta tyckte jag mycket om. Perfekt drickbart nu, så den återstående flaskan i källaren kommer nog inte att överleva så länge.

måndag 7 september 2009

Vintips - Ch. Wantz Pinot Gris


Vi gör ett par riktigt smaskiga rårakor på mandelpotatis, som vi sedan toppar med gräddfil och löjrom. Den salta löjrommen kan vara lite lurig att hitta ett passande vin till, men idag satsar jag på 2007 Ch. Wantz Pinot Gris K Collection Personnelle från Alsace. Detta var en tillfällig nyhet i september-släppet, för synnerligen överkomliga 79 kr, och det verkar finnas gott om flaskor kvar på hyllorna fortfarande.

Doften ger lite söta aprikoser. I munnen fin fyllighet, med mera aprikos som nu också kompletteras av lite gråpäron. Vinet klassas som torrt, men man förnimmer en viss restsötma (11 gram/liter). Jag tycker det är en riktigt trevlig bekantskap, och mycket prisvärt. Fler flaskor kommer definitivt att inhandlas.

lördag 5 september 2009

Vintips - Seghesio Sonoma Zinfandel


Äntligen fredag, efter en intensiv första vecka på nya jobbet. Det blir ju alltid lite korvstoppning i början, men det får man stå ut med. Desto skönare då att få korka upp en flaska gott vin på fredagkvällen, efter veckans vedermödor, som också innehöll ett motionslopp med stukad fot.

Kära hustrun har investerat i färska svenska kantareller som blir en perfekt supé. Vi smörsteker dem tillsammans med lite vitlök, och serverar på en enkel toast. Till detta dricker vi 2007 Seghesio Sonoma Zinfandel, som inhandlades för en tid sedan efter tips från en bloggkollega. Doften är mycket fruktig med mörka bär, kanske främst björnbär. I munnen ännu mera frukt, men utan att det blir syltigt. Det finns lite tanniner i bakgrunden som stramar upp det hela, och en brutal alkoholhalt på 15,5%, som ändå maskeras förvånansvärt väl av all frukt. Det blir ändå lite eldighet i avslutningen, tillsammans med karaktäristisk pepprighet. Detta är en riktigt bra Zinfandel som numera kostar 175 kr på Systembolaget. Den hade kanske varit ännu bättre till en grillad köttbit, men fungerade fint till kantarellerna också.

lördag 29 augusti 2009

Jacobsdal Pinotage


Det har blivit dags att prova Sydafrikas stolthet, pinotage, igen. Det blir 2003 Jacobsdal Pinotage. Jag har tidigare haft goda erfarenheter av att lagra pinotage några år, så denna flaska inhandlades faktiskt redan 2006. Nuvarande årgång på Systemet är just 2006, och priset 110 kr.

Doften ger mig plommon, lite tobak . I munnen får man mera piptobak, en mycket tydlig rökighet och plommonfrukt. Det är gansk smakrikt, med väl avslipade tanniner. Gott och lättdrucket men inte särskilt komplext. Det faller hustrun i smaken, men jag tycker att det är lite endimensionellt. Pinotage kommer nog inte att kvala in som någon favoritdruva den här gången heller.

onsdag 26 augusti 2009

Italiensk afton mellan Helags och Sylarna


Första dagen av fjällvandringen har avlöpt väl trots lite regn. Det är lördag kväll så vi ser fram emot en god middag. Jag kokar upp lite tortelini på Trangia-köket och kryddar med rökt skinka, parmesan, olivolja, örter, vitlök och några klickar ketchup. Det smakar riktigt bra.

Till detta korkar vi upp en halvflaska 2006 Masi Costasera Amarone. Serveringstemperaturen är långt under den normala, och en blå scout-kåsa är ganska långt ifrån Riedel-glas, så jag nöjer mig med att konstatera att det var mycket gott. Inga övriga kommentarer nödvändiga. Vi avviker en stund från det italienska temat genom att kalasa på lite Brie de Meaux, men Costaseran klarade även detta galant. Det ska va gott att leva, annars kan det kvitta, som Galenskaparna säger.

fredag 21 augusti 2009

Till fjälls

I morgon bitti drar svärfar och jag till Jämtland för en knapp veckas fjällvandring. Vi dricker nog mest vatten från fjällbäckarna, men några halvflaskor väl utvalda viner har slunkit med i ryggsäckarna. Det finns alltså viss risk för framtida inlägg på temat "vin i kåsa".

Födelsedagsmiddag


Kära hustrun fyller år, men har tyvärr drabbats av en rejäl förkylning. Trots detta måste man ju få till en anständig födelsedagsmiddag. Vi börjar med smörstekta kantareller med en touch av vitlök. Tyvärr bara plockade i grönsaksdisken, och inte ute i skogen den här gången, men de smakade bra ändå. Till detta korkar vi upp en 1999 Conde de Valdemar Gran Reserva från Rioja. Doften domineras av plommon, uppbackat av en antydan till läder. Detta kommer också igen i smaken, plus lite vanilj. Syrorna är ganska höga och frukten lite tunn, så denna Rioja kommer inte alls upp i samma klass som Campo Viejo härom veckan. Systembolaget vill ha 139 kr, men jag tror inte det blir återköp.

Till varmrätt blir det min nya favorit, Bookmaker Toast. Jag har hittat ett riktigt trevligt recept. Grunden är enkel: en skiva vitt lantbröd som rostas lätt i ugnen med lite olivolja. Sedan staplar man frikostigt med sallad och en rejäl skiva oxfilé, stekt eller grillad efter smak, på brödet. Slutligen toppar man med riven pepparrot, soltorkade tomater i olja, rostade solrosfrön och en örtsås på olivolja, vitlök och valfria färska kryddörter. Det är både enkelt och makalöst gott, precis som jag vill ha det.

Varmrätten kräver en högre växel, något lite kraftfullare och fylligare i glasen. Det blir faktiskt en chilenare, 2003 Cousino-Macul Finis Terrae som får följa med upp från källarskrubben. Detta är en Bordeaux-blend från Maipo Valley, alldeles söder om huvudstaden Santiago, med 60% Cabernet Sauvignon och 40% Merlot. Doften är intensiv med mörka bär, främst björnbär men även lite svarta vinbär. I munnen medelfylligt, mycket smakrikt med de mörka bären nu kompletterade med lite kaffetoner. Inte dumt alls, och idag slog den f.d. kolonin sin gamla kolonialmakt med hästlängder. Jag köpte flaskan i USA för ca. 20 dollar. Tyvärr tror jag inte det finns distribution i Sverige ännu, men jag har sett Cousino-Maculs viner i Danmark, t.o.m. på Kastrup, så håll utkik.

lördag 15 augusti 2009

Ramspeck - nej tack


Kvällen grillade fläskkött får sällskap av ett spontanköp från nyhetshyllan på Systembolaget. Vi dricker 2006 Ramspeck Cabernet Sauvignon från Napa Valley. Doften domineras av plommon och jag får också en association till glöggkryddor. I munnen är det förvånansvärt magert, och trots att alkoholhalten är normala 13,5%, så känner man en obehaglig eldighet, då den tunna frukten inte klarar av att maskera alkoholen. Detta är en stor besvikelse. För 169 kr finns det många, många viner som är mycket bättre. Ibland hugger man i sten.....

fredag 14 augusti 2009

Vintips - Deutz Brut Classic


Jag har haft ett nytt spännande jobb klart ett tag, men idag kom också det formella på plats med undertecknandet av ett 12 sidor långt tyskt anställningsavtal, så det gav ju oss en anledning att fira fredagen lite extra. Löjromstoast, gratinerad hummer och lite champagne är ett bra recept för detta.

Firman Deutz har ju ett grundmurat gott rykte, men jag har inte haft tillfälle att smaka tidigare. Nu var det dock dags för deras standard-cuvée NV Deutz Brut Classic. Druvblandningen är 38% Pinot Noir, 32% Pinot Meunier och 30% Chardonnay. Doften är lite lätt brödig med friska äppeltoner. I munnen en härlig krämighet, både äpple och citrus och en antydan av nötter. En riktigt bra, och lite annorlunda champagne. Den här mjukt krämiga stilen har jag aldrig upplevt lika tydligt tidigare. Samtidigt är den torr och frisk i smaken. Riktigt smaskigt. Det krävs dock något ordentligt att fira för prislappen hamnar på 339 kr på Systemet.

tisdag 11 augusti 2009

Chateau Le Gay vs. Bad Boy


Lördagsaftonen fortsätter med mera franskt. Till varmrätten, en rejäl bookmaker toast från grillen, ordnar vi en liten Bordeaux-duell mellan två av regionens ytterligheter. I ena ringhörnan, 1999 Chateau Le Gay från Pomerol. I den andra hörnan, Jean-Luc Thunevins 2005 Bad Boy.

Chateau Le Gay ligger granne med Chateau Pétrus så de geografiska förutsättningarna för att göra ett stort vin finns onekligen. Vingården är planterad med 65% Merlot och 35% Cabernet Franc. Doften är till en början ganska blyg, och ger lite jordgubbar och läder. I munnen medelfylligt med mjukt avrundade tanniner, mera jordgubbe och en antydan till violpastill. Detta är riktigt gott och perfekt drickbart nu.

Bredvid den mogna och ganska sofistikerade Chateau Le Gay, känns Bad Boy genast lite mera ung och rustik, men med mycket potential. Det är mörkt, kompakt och fullpackat med frukt, främst plommon och mörka körsbär. Det är gott redan nu, men tänk vilken höjdare detta kommer att vara om fem år.

måndag 10 augusti 2009

Pierre Peters Cuvée de Réserve


Lördag, och goda vänner kommer över för en heldag. Först båtutflykt till Sandskär med lunch-picknick, sol och bad. Sedan hem för att laga en god middag, och korka upp några viner. Lite rödmosiga efter all solen, så kändes en kall champagne helt rätt att börja med. Vi väljer NV Pierre Peters Cuvée de Réserve. Denna producent håller till i Grand Cru-byn Le Mesnil, och odlar endast Chardonnay, dvs alla vinerna är Blanc de Blancs.

Doften är härligt fruktig med lite brödtoner. I munnen samsas citrus, lite mera bröd och en del äpple i en strålande balans. Detta var riktigt gott. Jag tror jag har fått en ny favorit i champagne-hyllan, och dessutom en som man kan ha råd med ibland: 265 kr på Systembolaget.

söndag 9 augusti 2009

Rioja i nya vinglas


Min kära hustru förärade mig synnerligen trevliga nya vinglas på födelsedagen. För att bryta den totala Riedel-dominansen bland vinnördar, så blev det Orrefors konkurrerande serie, Difference Mature. Det är mycket vackra glas med en stor härlig kupa, utformade för provsmakning av mogna röda viner.

Invigningen av glasen görs med hjälp av en 1998 Campo Viejo Gran Reserva från Rioja. Campo Viejo var min morfars favorit-bodega, och efter att ha bott 28 år i Spanien, så var han ganska väl förtrogen med vinutbudet i landet. Vi blir inte besvikna i kväll. Doften ger diskreta körsbär, lite läder och vanilj. I munnen mjukt och väl integrerat med lite dammiga tanniner, och en lång behaglig smått kryddig eftersmak. Detta var årets bästa Rioja hittills, och glasen var perfekta för ändamålet.

lördag 8 augusti 2009

Vinfynd - Cuvée du Vatican


I vinimportören Bristlys nyhetsbrev härom veckan kom ett erbjudande att köpa sex flaskor av 2007 Cuvée du Vatican, en Côtes du Rhône Villages, från en välrenommerad producent. Jag var för en gång skull lite snabb och fick leverans till det lokala Systembolaget. De 360 flaskor som fanns i Sverige tog tydligen slut på nolltid, men en kompletterande skeppning är på väg.

Jag tänker inte orda så mycket om själva vinet. Det är mycket bätte att njuta av lovorden i Finare Vinares inlägg. Det är bara att instämma, och tacka Bristly för denna pärla. De fem flaskor jag nu har kvar känns redan som alldeles för få, för gott och synnerligen prisvärt var det.

torsdag 6 augusti 2009

Seglarhotellet, Sandhamn


Gårdagens födelsedag tillbringades där jag trivs bäst så här års, till sjöss. Vi packade in hela familjen i lilla båten och drog ut till Bullerö i ytterskärgården. Denna pärla är alltid trevlig att besöka, men vi var långt ifrån ensamma denna strålande sommardag. En svettig promenad över klipporna, fika och några friska dopp, sedan drog vi vidare norrut, mot Sandhamn.

Födelsedagsmiddagen var bokad på Seglarhotellets bistro. Gästhamnen var knökfull, men vi lyckades klämma in oss på kortsidan av en brygga. Väl uppe på uteserveringen hade vi bra utsikt över både vackra båtar och det vackra sommarfolket.

Seglarhotellet har en tämligen duglig vinlista, så det fanns en del spännande att botanisera bland. Till fördrink blev det ett glas Riesling från Clare Valley i Australien, 2007 Cockfighter's Ghost Riesling. En blommig doft, och sedan en smak som domineras av honungsmelon och persika. Ett behagligt lättdrucket vin på sommarterrassen, men ingenting som kan konkurrera med originalen från Tyskland.

Till varmrätten hittar jag en kär bekant i listan som jag inte druckit på ett tag, nämligen 2005 Argyle Pinot Noir från Willamette Valley i Oregon. Här pratar vi lätt Pinot Noir med hallontoner och lite plommon faktiskt. I munnen är det friskt fruktigt med mjuka tanniner och en ganska kort eftersmak, men mycket gott, och ett bra val i denna härliga sommarmiljö. Det är inte så dumt med födelsedag, när man får fira den på detta sätt.

måndag 3 augusti 2009

Kräftpremiär med tyska viner


Den första helgen i augusti brukar betyda kräftpremiär, och så även i år. På väg hem från Småland stannar vi i Väderstad för att inhandla nykokta Vättern-kräftor i den lilla ICA-butiken i byn. Det är en fem minuters avstickare från E4:an, mellan Ödeshög och Mjölby, som är väl värd att ta. Riktigt bra smak, billigare och definitivt färskare än Vättern-kräftorna i en vanlig ICA-affär. Väl hemma är det bara att duka upp och njuta.

Vi är dock inte sugna på de traditionella kräftdryckerna öl och snaps, så det får bli ett vitt vin istället. Två flaskor plockas från den tyska hyllan. Vi inleder med 2008 A Christmann Riesling från Pfaltz, som inhandlas från Systembolaget för 115 kr. Både doft och smak ger tropiska frukter som melon och ananas, med lite honung på toppen. Ett gott vin, men lite för mesigt till de salta skaldjuren. Jag tror att Breuers Riesling Sauvage för samma pengar hade varit ett bättre val till kräftorna, med mer krispig mineralitet.

Efter kräftorna kommer grannarna över för lite semesterskvaller. Då åker vin nummer två fram. Det är 1997 Schloss Johannisberg Riesling Spätlese Trocken från Rheingau. Detta vin har faktiskt samlat damm i 10 år nu. Jag köpte det 1999 på Frankfurts flygplats, och på den tiden betalade man 24 D-mark. Vi skär upp kuber av parmesan och en god lagrad prästost, och de blir ett riktigt bra sällskap till vinet. Återigen får man en påminnelse hur väl riesling-druvan åldras. Detta vin känns fortfarande ungt och fräscht, med en härlig frukt. Den domineras av smekande melon och aprikoser, men det finns lite krispig citrus i bakgrunden också, och givetvis en dos av petroleum. En riktigt härlig mogen Riesling helt enkelt!

fredag 31 juli 2009

Pizzavinprovning


Sista kvällen i småländska stugan orkade vi inte med någon matlagning. Då beger man sig till Chaplins Pizzeria i närbelägna Värnamo. Pizzabagaren där, Tanja Tomic, blev Europamästare i pizzabakning 2004, så det är verklig kvalitet vi talar om. Tjocka släkten samlas sedan kring åtta väldoftande pizzakartonger, och jag tar tillfället i akt att iscensätta en pizzavinprovning. Vilket vin passar bäst till pizza? Viner i startfältet väljs enväldigt av mig efter tre kriterier:

1. De måste vara från Italien.
2. De måste rymmas inom en pizzabudget, dvs en flaska får inte kosta mer än två pizzor.
3. De måste finnas för omedelbar leverans på Systembolaget i Värnamo

Dessa kriterier resulterade i följande viner:

2007 A Mano Primitivo från Puglia i södra Italien (79 kr)
2007 Terreno Chianti Classico från svenskägd vingård i vackra Toscana (89 kr)
2006 Masi Campofiorin från Veronese (105 kr)
2005 Salvareggi, ett IGT-vin från Toscana (119 kr)

Jag måste bekänna att såväl första pizzan som första vinet slank ner väldigt fort, för vi var hungriga, men lite seriös konsumentupplysning skall ni ändå få er till livs. Samtliga viner fick godkänt av testpanelen. De är mjuka, lättdruckna utan alltför påträngande tanniner. Det finns dock viktiga gradskillnader.

2007 A Mano Primitivo känns mycket ungt. Djup blåröd färg, mörka bär och ganska höga syror. Helt Ok till pizza, men hamnar nog ändå längst ner i kvällens ranking.

2007 Terreno Chianto Classico känns som minst en kvalitetsklass upp, även om det bara skiljer en tia i pris. Det är mörka bär här också, men med en ökad kryddighet, tydligare fatkaraktär och lite stramare tanniner. Svärfar hävdar bestämt att detta är kvällens vinnare.

2006 Masi Campofiorin gillas av svärmor. Sötvarm smak med plommon och rejäl fyllighet. Gott, men lite "overkill" till pizzan. Kanske funkar om man har oxfilé och bea på.

2005 Salvareggi har den klart mest intressanta doften. Här får man både bigarråer och choklad. I munnen fin fruktighet med lite kryddighet på toppen. Detta blir kära hustruns favorit.

I slutändan nästan dött lopp mellan chiantin och Salvareggi, så det är helt klart Toscana som gäller till pizza. Jag ger dock en knapp seger till Terreno i den ädla kamp.

måndag 27 juli 2009

Kantareller och Chianti


Nu har familjens semesterkaravan dragit vidare norrut, till mörkaste Småland, närmare bestämt sjön Vidöstern, söder om Värnamo. En av de stora attraktionerna här är kantareller. Idag har jag på tomten bokstavligt talat skördat två stora bunkar av dessa gula läckerheter. Färska, smörstekta kantareller på en rostad brödskiva tillhör livets verkliga njutningar, och till detta behöver man givetvis ett gott vin.

Vi korkar upp 2005 Canonica a Cerreto Chianti Classico Riserva, en gåva från onkel P. Doften är generös, med lite choklad och kaffe, samt härliga örtkryddor. I munnen först ganska tuffa tanniner, men som mildras i matens sällskap. Frukten är också generös med främst plommon och körsbär. Detta är mycket gott nu, men jag tror att ytterligare några år i källaren hade gjort det ännu njutbarare. Jag får ha bättre tålamod nästa gång.


lördag 25 juli 2009

Pålitliga 99-kronorsviner

Igår kväll kom sommargrannarna och tillika strandens barndomsvännerna över för en spontan grillning. Det var en liten utmaning att få igång glöden mitt i en intensiv åskskur, men sedan skingrades molnen och vi kunde sitta ute och äta, dricka och beundra havet.

Till den marinerade fläskfilén plockade jag fram två pålitliga röda från Systembolagets standardsortiment. Som av en händelse kvalar bägge två dessutom in precis under hundralappen i pris. Vi inledde med portugisen 2007 Vila Santa. Den har just släppts i ny årgång, och levererar stabilt fortfarande. Man får en kryddig doft, tydlig fatkaraktär med lite björnbär. Björnbären går igen i smaken, nu med lite vanilj på toppen. Vinet passade perfekt till det grillade köttet.

Vin nummer två var 2006 Allegrini Valpolicella Superiore, som jag redan smakade i april. Den charmiga körsbärsfrukten finns kvar och det smakar utmärkt att sippa på även efter det att köttet är uppätet.

torsdag 23 juli 2009

Pinot Noir från Schweiz


Idag vill vi ha ett lite lättare vin till en enkel pastarätt. En Pinot Noir ifrån Schweiz har slunkit med i semesterpackningen, så vi korkar upp. 2007 Balavaud Grand Cru Pinot Noir från producenten Jean-René Germanier, är ljust röd i färgen och liknar nästan jordgubbssaft. Doften ger också lite jordgubbsassociationer. I munnen ganska höga syror men mycket lite strävhet. Detta är verkligen ett lätt sommarvin. Efter en liten stund i glaset tonas syrorna ner något, och balansen känns bättre mellan fruktigheten och syran. En helt ok matchning till pastan och hustrun gillade det, men ingen kioskvältare som jag kommer springa benen av mig för att inhandla igen. 

onsdag 22 juli 2009

Vintips - Villa Antinori


Mellangrabben fyller nio år, vilket firas med hela släkten nere i Åhus, några meter från stranden. Det blir lunchbuffé med efterföljande jordgubbstårta. Till kvällen är vi något färre, och då får födelsedagsbarnet bestämma menyn. Av storebror har han lärt sig att det dyraste och finaste köttet heter oxfilé, så självklart är det detta som skall förtäras. Det blir en dyr utflykt till ICA:s köttdisk, men så får ju också föräldrarna en festmåltid.

Vad skall vi då dricka till detta? Utan tillgång till källarskrubben, och med ett påvert utbud hos det lokala Systembolaget så är alternativen lite mer begränsade än vanligt. Till slut inhandlas några flaskor 2005 Villa Antinori à 139 kr. Det har jag druckit förr och gillat, men det var ganska länge sedan sist.

Detta toskanska vin har en intressant druvblandning som består av 60% sangiovese, 20% cabernet sauvignon, 15% merlot och slutligen 5% syrah. Färgen är mörkt blåröd, och doften ger mörka körsbär och kanske lite cigarrlåda. I munnen fylligt med markerade men ganska mjuka tanniner. Eftersmaken har en lite kärvhet och beska som brukar fungera bra med mat, och det gör det verkligen också. Oxfilén fick gott sällskap, och såväl födelsedagsbarn som föräldrar var nöjda. 

söndag 12 juli 2009

Middag i Göteborg II

Den andra kvällen i Göteborg så blev matlagningen lite mera avancerad. M plockade fram en stor, härlig rådjursstek ur frysen. Den putsades, och vi bankade in rikligt med viltkrydda i köttet. Sedan skjutsade vi in den i ugnen, tillsammans med lite potatis och andra rotfrukter. Till sist vispade vi ihop en mustig sås på stekskyn från rådjuret, lite grädde och rödvin. En rejäl klick vinbärsgelé ovanpå det, så var festmåltiden klar.

Vilt kräver ju lite kraftigare doningar i dryckesväg, och jag hade medfört en Amarone som jag trodde skulle passa. Det var 2000 "A" Alpha Zeta Amarone, inhandlad på Systembolaget för ett antal år sedan. Nu saluförs årgång 2006 av detta vin för 199 kr.

Doften är intensiv med torkad frukt, russin och lite kaffe. I munnen en rejäl dos sötfruktighet men också en besvärande eldighet. Den höga alkoholhalten på 15% slår igenom på ett lite klumpigt sätt, och man tror sig nästan dricka ett starkvin. Nästa gång det blir Amarone så lägger jag hellre femtio kronor till och uppgraderar till Masi Costasera eller Tommasi Amarone, som brukar vara bättre balanserade.

Middag i Göteborg I

Efter Båstad så styrdes kosan till Göteborg för en trevlig familjehelg med vännerna M & R. Jag anlände ganska tidigt på fredag eftermiddag, så med några timmar över fick jag hederuppdraget att stå vid grytorna. Fiskbilen levererade en pinfärsk laxsida. Den skar jag upp i lagom portionsbitar, bredde på ett generöst lager med pesto, och paketerade allt i folie. Dessa paket åkte sedan på grillen medan potatisen kokade och salladen blandades. Busenkelt och riktigt gott om jag får säga det själv.

R dök ner i sin vinskrubb under källartrappan, och kom upp med en krispig Sancerre som sattes på snabbkylning. Det var 2008 Domaine Raimbault-Pineau Sancerre, som jag inte stiftat bekantskap med tidigare. Doften en blandning av citrus och lite päron, och i munnen kompletteras detta av en tydlig mineralton. Ett trevligt vin som lyckades matcha den feta laxen och salta peston förvånansvärt väl. En flaska kostar 154 kr på Systembolaget.

Restaurang Sand, Båstad

Tennisveckan i Båstad brukar vara årets bästa arbetsvecka, då min huvuduppgift är att underhålla kunder och återförsäljare på bästa sätt i tennismetropolen. Nu har tennisveckan blivit två veckor, med såväl dam- som herrturnering. Våra sponsoraktiviteter ägde i huvudsak rum under den gångna veckan då damtennisen stod i välförtjänt fokus. Inga stora svenska framgångar, förutom en 15-årig uppstickare i första omgången, men grannlandet Danmarks stjärna tog sig ända till finalen, och bjöd på bra tennis.

Förutom tennis så blev det också några goda måltider i Båstad. Anrika Hotell Skansen har en utmärkt restaurang som heter Sand, som blev vårt tillhåll under ett antal kvällar. Första kvällens VIP-kunder fick njuta av ett väl tillagat ankbröst i en sojabaserad sås. Till detta serverades en 2006 Crozes-Hermitage Les Launes från Delas Frères. Det var en utmärkt matchning. Vinet var fylligt, smakrikt med generös björnbärsfrukt men också inslag av rött kött. Helt i min smak och finns på Systembolaget för 139 kr.

Då kunderna lämnat Båstad blev det dags att underhålla våra återförsäljare istället. Även de bjöds på god mat och trevliga viner. Till förrätt serverades en utmärkt spickeskinka med torkade tomater, rostad mandel och lökcreme. Den utvalda drycken till detta var en frisk, syrlig Pinot Noir från Margret River i Australien, 2006 Mad Fish Pinot Noir. Körsbärstoner och en angenäm kärvhet i eftersmaken som passade bra till maten. Detta vin fanns under 2008 som en tillfällig nyhet, men återfinns nu endast i beställningssortimentet för 131 kr.

Det australiensiska temat fortsatte även till varmrätten. Vi fick en delikat ugnsbakad röding, serverad med sparris, potatispuré och musselsås. Till detta drack vi 2007 Swan Bay Chardonnay. Producenten heter Scotchmans Hill, och de håller till i Victoria, i Geelong-distriktet, söder om Melbourne, nära havet. Detta är en ung, frisk Chardonnay med melon och honung i smaken, och varsam ekfatsbehandling. Även detta var en mycket angenäm bekantskap. Divine importerar, och en flaska kostar 149 kr i beställningssortimentet.

Totalt blev det tre middagar på Restaurang Sand under tennisveckan, och jag tyckte de skötte sitt uppdrag med bravur. Det är inte lätt att hålla sådan kvalitet på maten när det är stora sällskap som skall serveras, och restaurangen är fylld till bristningsgränsen kväll efter kväll. Dessutom bra matchning av viner lite utanför normalsortimentet. Jag kommer gärna tillbaka med mina gäster nästa sommar också.

fredag 10 juli 2009

Frånvaro...

Jag ber om ursäkt för min relativa frånvaro från bloggen under de senaste veckorna. Dels har det varit en synnerligen hektisk period på jobbet, trots att det egentligen borde vara semestertider. Som lök på laxen har jag fått en rejäl penicillinkur för att råda bot på den för mig tidigare okända åkomman rosfeber, vilket av naturliga skäl har begränsat vinintaget något. Jag lovar dock snar bättring och comeback. De senaste dagarna har tillbringats i Båstad, då ett mig närstående bilföretag sponsrar tennisveckorna. Ett och annat vinglas har väl smuttats på där, så jag återkommer snart med en liten rapport. Ciao!

måndag 29 juni 2009

Bourgogne i sommarhettan

Idag kom min käre vän M med familj på efterlängtat besök. M är svag för Bordeaux, och har en fin samling flaskor, så därför bjuder jag alltid på Bourgogne eller något roligt från Kalifornien när han är gäst, för att om möjligt vidga hans vyer utanför favoritdistriktet. Det brukar gå ganska bra. Vid ankomsten var hettan helt enkelt för stark på vår terrass, så vi omgrupperade och intog den enkla förrätten på en klippa vid havet istället. Laxsnittar, lite rosé (Rabl Zweigelt Rosé) och några svalkande dopp blev en bra inledning på kvällen.

Väl tillbaka på terrassen drogs grillen igång med lite väl marinerad fläskfilé, att serveras till favoritsalladen med färskpotatis. I glasen slog vi upp en källarsval Bourgogne, 2002 Domaine Michel Prunier Clos du Val Auxey-Duresses Premier Cru. Inköpet skedde på plats, sommaren 2006, och går att läsa om här. Doften ger de klassiska röda bären, men denna gång känner jag mer jordgubbar än hallon. Det finns också en lite dovare ton av multnande löv. I munnen en härlig balans av röd frukt, mjuka tanniner och en bra fyllighet som matchar det grillade köttet utmärkt. Även Bordeaux-älskaren M verkar vara nöjd.

lördag 27 juni 2009

Meulenhof Riesling Auslese


En mogen halvtorr Mosel-riesling fick agera berså-vin idag. Bersån bestod dock av släta klippor i kvällssolen ute på Sandskär mitt i Nämdöfjärden. Vi njöt av en 1994 Meulenhof Erdener Treppchen Riesling Auslese. Jag har tidigare undvikit dessa halvtorra viner, som "bara smakar saft", men i rätt sammanhang är de mycket sympatiska, med en intressant komplexitet om man ser bortom sötman. Doften ger aprikoser, och lite petroleum. I munnen höga syror som balanserar sötman fint. Smaken av aprikoser finns kvar, men nu kompletterad av lite honung och mineraltoner. Riktigt smaskigt faktiskt. Jag skulle aldrig ha gissat att detta vin har 15 år på nacken. Det är mycket friskt och fräscht utan minsta ålderdomstecken. Sötman gör dock att jag nog serverar det till en jordgubbsdessert nästa gång, istället för pratvin på de solvarma klipporna i skärgården. Detta var verkligen ett fynd för 129 kr i maj-släppet, men så tog också flaskorna slut snabbt.

Willamette Valley Pinot Noir


En fredagskväll med sagolikt sommarväder innebär ju att grillen måste igång. Det blir några chili-marinerade kycklingbröst, en fräsch sallad och färskpotatis. Till detta dricker vi Pinot Noir från Oregon, närmare bestämt 2006 Willamette Valley Vineyards Pinot Noir. Flaskan är inhandlad i Detroit för ca ett år sedan, och kostade då $24. 

Doften är mycket druvtypisk med röda bär, främst hallontoner. I munnen ganska slankt och lätt, med höga syror, milda tanniner och en angenäm sötfruktighet. Ett välgjort och gott sommarvin, men det lämnar inga djupare bestående minnen.

måndag 22 juni 2009

Penfolds Bin 389 vertikalprovning


Sommarens första semesterdag ägnas delvis åt vinprovning, och det är ju alltid trevligt. Penfolds har bjudit in till en global provning av Bin 389. Denna genomförs samtidigt i 12 länder via live webcast under ledning av vinmakaren själv, Peter Gago, direkt från Vinexpo i Bordeaux. Ett ganska ambitiöst upplägg med andra ord. Det är egentligen en provning för pressen, men en och annan bloggare verkar också ha halkat med, så där sitter jag förväntansfull i ett konferensrum på Hotell Clarion Sign en måndag förmiddag, tillsammans med gräddan av Sveriges vinskribenter. 

Framför oss har vi sex glas av Penfolds Bin 389, av årgångarna 1976, 1985, 1991, 1998, 2002 0ch 2006. Peter Gago framträder på storbildsskärm och har även med sig en panel av fyra vinexperter som bisittare, bl.a. Mats Hanzon från Allt om Vin. Vinerna sörplas, spottas och kommenteras från bildskärmen i en ganska rask takt, men det är både kunnigt och underhållande. Dessutom har man ju själv möjlighet att sörpla, spotta eller svälja samma viner i samma takt.

Bin 389 är ett blandvin med ungefär 50/50 Cabernet Sauvignon och Shiraz, även om andelen Cab kan nå upp över 60% i vissa årgångar. Druvorna tas från ett flertal olika vingårdar och regioner runt om i Australien, för att uppnå en viss konsekvent stil, oavsett odlingsförhållanden och väder. Peter Gago pratar om "making the wine to a style" och jämför sin vinmakarfilosofi med de olika producenterna i Champagne som oftast har en "house style" som de försöker leverera år efter år.

Här är mina egna intryck av de sex årgångarna:

1976: Tegelrödbrun färg. Intensiv doft av läder, tobak, fikon och choklad. I munnen är syrorna ganska höga och frukten lite uttorkad. Fortfarande mycket gott men smaken matchar inte riktigt den helt fantastiska doften.

1985: Pete Gago erkänner själv att detta var ett besvärligt år för dem, med mycket våta förhållanden. Jag förnimmer lite gräsiga toner, mjuka tanniner och en klart tunnare kropp än de andra åren. Fortfarande gott men det svagaste året i provningen.

1991: Doften ger mig mest associationer till Cabernet Sauvignon, med lite gräsighet och blyertspenna bland all den mörka frukten. I munnen mycket harmoniskt med mörk frukt, choklad, kaffe och tydlig ekfatskaraktär. Tanninerna är väl integrerade. Detta vill jag definitivt dricka till en rejäl köttbit. Mycket gott! 

1998: Detta är verkligen ett vin med punch. Det har mycket av allt. Mörk frukt, choklad, kaffe, lite läder, lite lakrits och en härlig fyllighet och strävhet. Jag gillar det skarpt, men det kräver mat till för att kunna njutas på rätt sätt. Det känns fortfarande ungt så några års extra lagring skadar nog inte heller. 

2002: Doften är inte lika framträdande som de andra årgångarna. Istället för kraftig frukt får man lite mint-toner. I munnen är det väl balanserat, men definitivt nedtonat jämfört med kraftpaketet från 1998. 

2006: Knappt drickbart nu, för tanninerna är för dominanta, men det har säkert fantastisk lagringspotential. Fin frukt finns där som kan matcha strävheten när tidens tand har fått göra sitt. Göm och glöm i minst 10 år. 

Detta var på det hela taget en mycket intressant provning. Doften från 1976 Bin 389 kommer jag att minnas länge, och 1991 och 1998 var också fantastiskt goda. Förutom dessa utmärkta viner så gav också webcast-upplägget mersmak. Tekniken fungerade i stort sett felfritt med både bra bild- och ljudåtergivning.  Peter Gago med gäster gav provningen en helt ny dimension. Varför har inte fler vinproducenter runt världen kommit på detta marknadsföringsknep? Bra jobbat Penfolds. 

PS. Årgång 2004 av Bin 389 finns nu i beställningssortimentet för 299 kr.

fredag 19 juni 2009

Midsommarviner


Sill och en liten nubbe klarades av redan till midsommarlunchen, så att kvällen kunde ägnas åt mer väsentliga saker, såsom grillning och viner. Vi kör lite knytkalas med närmaste grannarna, och svåger och svägerska ansluter också. Bubbel är alltid en bra inledning. Idag blir det NV Palmer & Co Brut. Det är en frisk och härligt champagne med ganska mycket citrus, som passar utmärkt som aperitif. Den kvalar dessutom in i budgetklassen på Systembolaget för 219 kr.

Kvällen fortsätter med lite saftig entrecôte på grillen. Till köttbiten dricker vi inledningsvis 2003 Penfolds Bin 28 Kalimna Shiraz. Den har luftats i karaffen några timmar och bjuder på en ganska yppig fruktdoft, främst av plommon. I munnen blir det mera plommon, men balanserat av rostade fat, och angenämt pepprig avslutning. Det smakade utmärkt, och går att köpa på närmaste Systembolag för 159 kr.

Bin 28 blev dock enkelt brädat av nästa vin, som min kära granne bidrog med. Han hade med sig 2007 Xavier Chateauneuf du Pape, som jag provade på Grappe för en tid sedan, och tyckte om redan då. Det matchade det vitlöksmarinerade köttet perfekt, och är trots sin ungdom mycket njutbart redan nu.

Avslutningen på måltiden blev en klassisk kombination, färska jordgubbar och 2008 Prunotto Moscato d'Asti. Vinets låga alkoholhalt, diskret pärlande bubblor, lagom sötma för att matcha de syrliga jordgubbarna och en härlig päronton i smaken, ger allt man kan begära av ett dessertvin. Detta är ett fynd för 99 kr på helflaska. Glad midsommar!

torsdag 18 juni 2009

Vintips - Indomita Reserva Pinot Noir


Kvällens uppladdning inför den stundande midsommarhelgen bestod av lite skaldjurspasta och en flaska 2008 Indomita Reserva Pinot Noir, ett chilenskt vin från juni-släppet. Inspirerad av recensionen hos bloggkollegan Billigt vin var det här något jag ville prova. Doften är klart somrig med röda goda bär, främst jordgubbar. I munnen är det slankt, lättdrucket, med mer a v de röda bären, men också en viss kryddighet, som ger lite extra karaktär. Detta är ett perfekt sommarvin att dricka till sallader, pasta eller en fiskbit från grillen. Jag gillar det, och priset går verkligen inte att klaga på: 69 kr.

tisdag 16 juni 2009

Idag firar vi!


Idag borde jag korka upp en flaska god champagne. Ett mig närstående bilföretag har nämligen hittat en mycket spännande och positiv lösning på ägarfrågan, och detta är sannerligen värt att fira. Nu har jag dock några goda ostar på lut, så ett bra rödvin passar helt enkelt bättre än champagne. Därför skålar vi istället för svensk bilindustris framtid i glas fyllda med utmärkt Bourgogne.

Valet faller på 2002 Volnay Clos de Chênes 1:er Cru från Domaine du Chateau de Meursault. Doften domineras av körsbär med lite örtkryddor på toppen. I munnen en ganska fyllig röd frukt där körsbär fortfarande dominerar. Pulvriga tanniner fyller ut, och sedan en fin avslutning med kryddighet och lite kärnbitterhet. En härlig Bourgogne en tisdagkväll. Flaskan köptes på plats i Meursault för 31 euro.

Räkna aldrig ut Saab. Skål!

PS. Det blev faktiskt några droppar över som dricks ett dygn senare, och vinet är då ännu bättre. Generös fruktighet, sammetslen i munnen, men med kryddigt bett i eftersmaken. Detta går direkt in på årets topplista.